Varför ska jag få ett jävla återfall?
För i helvete då!!
Mig hata detta så... GAAAHHH!!!
Det går inte förklara. Jag känner mig ensam. Och det går inte att göra något åt det. Jag har folk runt om kring mig och jag vet att jag är älskad för den jag är. Det är inte det. Det är något annat. Något som stör mig. Något som ALDRIG vill lämna mig ifred. Därför kommer ingen någonsin att förstå.
Hur ensam jag känner mig där, när alla går förbi. Precis som en flicka i korridoren, omringad av folk, men ingen ser henne.
Och hur ska jag kunna förklara? Vad finns att förklara om jag själv inte vet? Eller jag vet, men jag kan inte säg i de ord jag önska att jag kunde.
Allt jag kan säga är att jag hatar denna jävla skiten och jag önskar att den kunde lämna mig ifred!!
FÖRSVINN!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar